Hur Göran lurade söta döden (med DTs såklart!)

Fet nörd-varning i hela inlägget!

För varje dag närmare fredag känns det som en dag mindre att leva. Redan tidigt på veckan hade jag börjat säga farväl till vänner och bekanta jag stötte på. På torsdagen började ångesten komma. Ångesten och en målmedvetenhet. Må vara att fredag är dagen jag dör, men jag ska göra det med äran i behåll. Må vara att det är lönlöst egentligen, men jag lämnar inte jordelivet utan en fight, det ska 교태 allt få se. Ja, det var nämligen han som skulle ta mig av daga, min dansande vän 교태. Varför? Något så dumt som en utmaning. I brist på sumosar att utmana i brottning, ninjor i kaststjärnedueller och fransmän i mitt-i-veckan-krökande så väljer jag min död genom att utmana en livs levande 250-apms-korean i Starcraft. Väldigt begåvat, Göran.

Fredag kväll och det börjar bli dags att ses. Livet kom emellan tyvär, så inget gemensamt PC Bang, bara några matcher över bnet. Tråkigt, men en liten tröst i att jag får min egen dator medan han sitter på PC Bang med halvsunkig mus (ja, 250 apm var med en dålig mus). Det kan jag behöva. Efter en veckas psykande där vi bland annat kom fram till att gubben jag hanterar bäst är probes, han: reavers, så är det till slut dags. Nog med dödshoten, dags för action.

Match 1 glömde jag tyvär spara rep till. Då 교태 är en gentleman berättade han att han randomat zerg, på Gaia. Tyvär precis efter att jag slängt ner min första pylon i basen, som jag av någon dum anledning inte kommer mig för att avbryta. Visade sig att det inte var nån jättegrej dock eftersom han 12hattat i vilket fall. Efter en för mig sällsynt bra (skryt skryt) probe-micro ser jag att han går tidig lair och att det inte kommer någon hydra den. Därifrån kunde man ju dragit slutsatsen att han går mutas. Det gjorde jag. Av slutsatsen att han gick mutas kunde man sen dra slutsatsen att det då är bra att bygga kanoner. Det gjorde jag tyvär inte. Kanonen 75% klar ungefär när första mutorna är inne i basen. Mainen dör, techen ganska mycket också, egentligen gg redan där även om jag håller ut en stund av ren envishet.

Match 2, PvT på Gaia, eller "Göran inte kan micra och macra samtidigt". Eller varför inte "Göran kan inte micra"? Alltid käckt när man rallypointar in i Siege Tanks och dör med 1.5 k mineraler på banken...

Match 3, PvT på Othello, var nog ändå den mest förnedrande. Nervositet och frustration leder till bortglömda pylons. Bortglömda pylons leder till... ja, ni kan se själva. (Har ni inte så mycket tid att titta på reps så gör det inget, den här är inte precis lång.)

Men Göran, sa du inte att du lurade döden? Lugn, det kommer! Sådär efter tre stenhårda förluster har man inte mycket ego kvar som kan dö, så varför inte ta en fjärde, tänkte jag när han frågade om vi skulle ta en sista. Den här gången valde han. Protoss. Våran gemensamma mainras. PvP, bådas favoritmatchup. Nu var det dags för Reaver-förnedring tänkte han. Själv tänkte jag att det var det sista som skulle komma, med tanke på hans snack om Reavers hela veckan. Så hade i alla fall inte jag gjort det, men å andra sidan är jag inte Korean med 250 apm... Min gameplan var dts->fast exp->templar/goon/zealot-armé för att slippa micra reaver/goon mot hans reaver/goon. Hans var lustigt nog att techa-rusha till Reavers.

Det jag lärde mig den här matchen var att koreaner inte behöver detection för att döda dina DTs. En Reaver och lite egna probes duger bra. Dock så betyder det en Reaver som står länge nog i basen för att jag skulle hinna kanona upp både main, exp och dessutom fick han inte särskilt mycket inkomst under ett bra tag. Ren ekonomivinst till slut. Må vara att det var för att han och hans Reavers bestämt sig för att driva med mig. Må vara att han satt på PC Bang med pissig mus. Må vara att det var en lam DT-rush. I vilket fall slutade mötet med en livs levande Starcraftkorean med mindre än 100% loss. Jag är stolt. Här är reppen i alla fall.

Så varför söta döden då? Karln heter 교태, vilket uttalas ungefär Kjo-tä, eller Cutie, om man vill. Det ville hans engelsklärare i high school i alla fall. Fruktansvärt roligt! Det enda koreanska namnet som inte alls var svårt att memorera :).

(Den observante kan notera att jag i dessa reps ägnar mig åt att suga. Det är en korrekt iakttagelse. Sen jag senast laddade upp reps har det mest gått utför med starcraftspelandet, men med lite tur så ska 교태 lära upp mig nån gång snart. Isåfall är det gg, Uppsala ;) )