Tävlingen hette Zippo Hot tour och var en tävling för universitetsdansklubbar. Det var en mix-genre-tävling. Allt som gick att dansa till hiphop var ok. Breaking, locking, popping, whacking, krump, you name it! Klassiskt crew mot crew-battle. DJ Rex från Rivers crew stod för beatsen.
Domarnas showcases var bland det ballare jag sett, i synnerhet en av dem, som ägde i både locking, popping och krump. Koreansk krump har sin egna stil och var något jag insåg att jag faktiskt gillar. Aldrig riktigt gillat stilen förut, men i ett battle gör den sig fruktansvärt bra.
Först ut att battla var ett gäng helsköna dansare som körde på temat läkare och humor. Jättebra var de inte och fick rejält med stryk av andra crewet. Däremot bjöd de på en riktigt grym show! Läkarrockar, munskydd och kirurgikoreografi. Grymt kul show! Synd att de inte var lite bättre, hade absolut velat se mer av dem.
Utöver läkarna så var det ett crew i synnerhet som stack ut. Feel da Street, ett riktigt grymt crew. Mest bboys (en del med riktigt imponerande power) men de behärskade de flesta stilarna någotsånär. Det roligaste var när den hårdaste bboyen började sitt set med tio sekunders whacking. Fruktansvärt kul, publiken älskade det! (Här är en video på ungefär hur "coolt" whacking är: http://www.youtube.com/watch?v=MxyekywC_BQ)
Tävlingen hölls i Yongsan, ett ställe som är väldigt känt för sin electronics market.
Från Yongsan station kan har man en ganska schysst utsikt:
Det var förra helgen, nu till den här och varför Korea på allvar är världens bästa land. Jag pratar naturligtvis om Bboy BORN! Lördagmorgonen börjar med sovmorgon istället för den halvt planerade livestarcraftmatchen vid Yongsan. Men lika glad för det är jag, för idag är det dags! I god tid beger jag mig hemifrån, käkar riktigt grym lunch för 35 spänn på vägen hemifrån och sätter mig på bussen. Från buss till tunnelbana, från tunnelbana till Hongik Uni. Nu är jag nästan framme.
Efter att insett att min vägbeskrivning inte alls var lika uppenbar som jag först trodde börjar jag känna mig lite orolig. En halvtimme tills träningen börjar, ingen aning om den handritade kartans skala. Dock oroade jag mig i onödan. Som vanligt var Koreanerna fruktansvärt trevliga och hjälpsamma. I alla fall varannan ung människa man frågar kan tillräckligt med engelska för att hjälpa en hitta.
På vägen går jag förbi Hongik Uni som hade en fruktansvärt mycket mer imponerande ingång än SNU, bilder kommer nästa vecka. Några hundra meter till så tar kartan slut och jag börjar fråga om vägen. En söt koreansk tjej pekar mig rätt och till slut är jag där. Rivers Crew studio!
Dörren framför mig, känns ganska nervöst nu. Om inte annat för att jag inte är säker på att jag skulle känna igen Born på riktigt. Öppnar dörren, möts av världens kanske coolaste ställe. Physicx klass är slut, men de som tränat där kör fortfarande i luckan innan Borns ska börja. En av dem, en amerikan som är här som engelsklärare, ser att jag är lost och börjar snacka med mig. Förklarar att jag kan värma upp och att Born kommer om en kvart eller så.
Tio minuter senare är han där. Bboy Born. På riktigt. Vi hälsar och det slår mig direkt att han verkar vara en astrevlig snubbe. En del av världseliten, men det är inget som avspeglar sig på hans sätt. Hur skön och avslappnad som helst.
Bboy Born 2005, och han har inte blivit mindre cool sen dess.
Själva träningen var riktigt kul, även om det känns lite tråkigt att inte förstå det han säger. Däremot förklarar han bra med kroppen och ger personliga tips när det behövs. De som tränade för honom var från min nivå till riktigt riktigt balla. I synnerhet en liten kille som kallas Bboy Goblin. Tror han kan vara ett namn att komma ihåg. Lärde mig grymt mycket fick ett par riktigt välbehövliga tips om mina toprocks. Åtta månader till med Born, kommer vara grym när jag kommer hem till Sverige! (Jo, har bestämt mig att jag ska förlänga. Pratar med skolan nu.)
På väg därifrån gjorde jag sällskap med två astrevliga snubbar från träningen. Som om inte träningen var grym nog, folket verkar skittrevligt!
Tunnelbanan hem, middag med Jari, Nilla (som är på besök. Kul kul!) och Regis som urartade i dricka (rätt lite för mig, insåg att min kropp behöver mer träning, inte mer alkohol), karaoke och till sist ett dumt efter-karaoken-infall att springa uppför Hell Hill. Grymt bra dag!
Tänkte avsluta med lite ordningsföreskrifter jag hittade i tunnelbanan härom veckan.


Tänk på stackars sura ensamma killen. Pussas kan ni göra hemma.
Om du tänkte nypa damer i rumpan så de skriker, undvik att göra det i närheten av andra damer, de blir nervösa. Kan man annat än älska personernas miner?!
Och så Bobos vs Ankan... Bobos leder stort, men jag köpte en keps, så det är inte kris längre. Nån dag när jag inte är lat kilar jag ner dit, om ingen omgående och övertygande förklarar varför Ankan skulle vinna.
Peace!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar