Hälsa, HIS och hur man käkar pizza i Korea

Frisk nu, till slut. Eller så gott som i alla fall. Envis hosta som inte riktigt vill ge med sig och näsan har inte slutat rinna helt. Dock känner jag mig frisk, kan träna och trivs bra. Frisk nog, helt enkelt. Utöver frisk är jag dessutom miljonär (om än i won). Efter allt för mycket slit med krånglande banker har jag till slut fått mina pengar! Hurra!

Övergången från sjuk Göran med hemlängtan till frisk Göran som stortrivs kom på tisdagskvällen. HIS, hiphopklubben på SNU där jag gått med, skulle uppträda. Det var allt jag visste, mer än var och när. Tydligen var det en välgörenhetsgala för att samla in pengar till ett barnbibliotek, där alla möjliga studentföreningar uppträdde för att hjälpa till.

Vid dörren betalade jag inträdet och fick mitt band. Redan där började kvällen bra, banden för kvällen var sånna där böjbara lysstavar, vad de nu heter. Hur en lysstav är bra i sig kan vara lite svårt att se, men när en nedsläckt aula är fylld av folk med dem blir det en ganska mäktig upplevelse. Och bättre skulle det bli!

Jag slog mig ner brevid en kille från HIS som jag glömt namnet på (den enda i klubben faktiskt bryr sig. "But i know your name, Yogi") lagom till att kvällens första dansgrupp stiger upp på scenen. Koreanska tjejer klädda för att dansa, inser vi och flyttar snabbt ner till främsta raden, något vi inte skulle ångra. Dansgrupper avlöser varandra, grymma band spelar (gärna blandandes Koreanska och Engelska sådär som man gör här), men det verkar aldrig riktigt bli HIS tur.

När de till slut kliver upp på scenen inser jag att jag inte var den enda som väntat. Inför den skrikande publiken kliver de upp på scenen för att leverera. Istället för att berätta hur grymma de var tänkte jag att jag visar det:

När de klev av scenen bad de på förekommen anledning publiken att stanna kvar för det som kom efter. Känns om jag är i rätt klubb :).

Utöver fantastiska dansupplevelser så har den senaste tiden bjudit på en väldigt Koreansk pizzaupplevelse. Jag och Jari var förbi en pizzeria vi käkat på ett par gånger. Senast jag var där snackade jag lite med den fruktansvärt trevliga pizzakillen och idag var han där igen. Efter att snackat lite med honom och beställt våra pizzor sätter vi oss utanför och pratar lite. Under förevändningen att han behövde slänga lite sopor kommer trevliga pizzakillen ut och pratar med oss. Mindre än en minut in i samtalet frågar han Jari vilken ras han spelar. Är Korea världens bästa land eller vad?! Sen kostar pizzorna knappt 30 spänn och är asgoda :).

Sen tänkte jag avsluta med en lite ovanlig scen jag såg för ett tag sen när jag knallade omkring i närheten av College of Enginnering.

College of Engineering tornar upp sig. Där ovanför trappan stod jag när jag tog det chockerande kortet.

Chockerande, eller hur?! Den gröna syns lite dåligt dock, men i raden till höger kan man skymta den.

Naturligtvis pratar jag om bilarnas färger. Av bilden kan man luras att tro att det är en massa ljusblåa bilar på parkeringen. Nej nej. Vad som är chockerande är att hela två (!) bilar är av en annan färg en vit, grå eller svart. Bilarna var, efter bergen, luftfuktigheten och regnet, det första jag lade märke till här. Så gott som alla bilar man ser är hyfsat moderna koreanska, svarta, vita eller grå. Tydligen är en röd bil i Korea lite som en tuppkam i Sverige. Det händer att folk skaffar, men inget man gör utan att man vet att man kommer få massa uppmärksamhet för det.

Tjat är bra förresten, tjata på mig så uppdaterar jag bloggen. Det blir jag och förhoppningsvis även ni glada för.