Rafting, lite klubb, mycket slem.

Lördag morgon, dags för rafting! Vad som fram tills nu mest varit det eviga samtalsämnet ("Are you going to the rafting?" x 50), skulle idag bli verklighet. Efter en lång bussresa tillsammans med en väldigt trevlig koreansk tjej (som var helt chockad över att det fanns ungdomar, tjejer som killar, i Sverige som inte kände till starcraft. Korea, vilket land!) var vi till slut framme. På med utrustningen, dela in oss i lag, dags att åka!

Ån vi skulle ner för var tydligen låg, så vi blev inte så många per båt. Till en början var det stillsamt, men naturen var allt för storslagen för att det skulle bli tråkigt. Stillsamheten gav med sig och innan vi var klara hade vi upplevt fall, spöregn och hagel, hopp från klippor och nästan kört över en stackars badande korean. Lagom till att vi klev av båten byttes regnet mot solsken så vi hann bli varma och torra till hemresan. Hellyckad dag!

Såhär såg det ut där vi startade/slutade.

Ett kort jag tog från en rastplats på vägen hem.

Efter raftingen, som inklusive resan tog hela tolv (!) timmar, bestämde vi oss för att gå ut. Kvällens mål var studentkvarteren i stan, då många av de andra utbytesstudenterna redan hunnit tröttna på de riktigt häftiga klubbarna. Klubben vi gick till var helt ok, att dansa till en riktig DJ är alltid kul. Just att bytet mellan låtar är det man ser fram emot är inget man är van vid hemifrån precis. Men efter tolv timmars rafting, på för lite sömn och med soju i magen ledsnade jag ganska snabbt. Hem och sova.

Sova, för att vakna upp bakfull och lite hostig, det senare början till vad jag roat mig med fram tills nu. Min plan för söndagen var att breaka för Rivers. Vad som hände var hosta, slem, huvudvärk och trötthet.

Ungefär så har veckan varit fram tills idag, onsdag, då jag forfarande inte är frisk, men inte sjuk nog mer för att känna att jag har råd att missa mer skola. Förmodligen har halva min kroppsvikt försvunnit i form av slem, men nu börjar det ge med sig. Jag nästan hoppas att det var svininfluensan, så är man klar med den. Med mitt immunförsvar är det inte riktigt realistiskt att tro att jag slipper den helt och hållet...

Dagens bra var i alla fall att jag lyckades ta mig ut i solen. Man blir så sjukt isolerad som det är och när man inte ens orkar ta sig ut och handla blir det verkligen jobbigt. Såhär såg gatan strax hemifrån ut, solig och fin!

Befolkad gata. Människor. Ganska häftigt när man varit instängd i sitt rum i tre-fyra dagar. Man kan även skymta Jari en bit framför.

Veckans reflektioner:

1) Det ryms helt vansinnigt mycket slem i en människa.

2) Utbytesstudenter är trevliga och klubbande är kul, men det är koreaner och breaking jag är här för. Mindre fest, mera orka breaka lördagar och söndagar.

3) Iain M Banks är så otroligt bra! Skönt med något som inte sugigt senaste dagarna.

Nu är det läggdags. Med lite tur överlever jag 10:30-21:30-skoldagen imorrn. Efter det är det en lång helg då jag förhoppningsvis helt kan bli kvitt den här eländiga förkylningen så det kan vara kul att vara här igen. Slem, jag kommer inte sakna dig!